Huvudvärk

Huvudvärk är en vanlig förekommande problem som ofta påverkar ens livskvalitet. Huvudvärkens karaktär kan skilja sig beroende på vad den beror på, men kan uppleves som tryckande, pulserande eller molande i olika delar av huvudet. Huvudvärk delas ofta in i akut eller "kronisk" huvudvärk. Kronisk innebär att man har huvudvärk 14 dagar eller fler i månaden. Många faktorer som stress, spända muskler, sömn, vätskeintagallmän tillstånd, emotionella påfrestningar kan påverka huvudvärken.

Olika typer av huvudvärk

Två typer av huvudvärk är mycket vanligare än andra och det är huvudvärk av spänningstyp (HST) och migrän. Tillsamans står de för över 90% av alla huvudvärksfall bland de som söker sjukvård för primärt huvudvärk.

Spänningshuvudvärk (HST)

HST är den vanligaste formen av huvudvärk och man beräknar att omkring 16-39% av befolkningen lider av denna typ av huvudvärk och kvinnor är oftare drabbade. Vanliga symtom vid spänningshuvudvärk är

  • Huvudvärk – molande, ihållande, dov, tryckande (ej pulserande).
  • Intensitet – lindrig till måttlig.
  • Utbredning – bandformad, tryck över huvudet eller pannan och värken beskrivs ofta som en "mössa".
  • Debuterar ofta under dagens gång.
  • Illamående samt yrsel (ostadighetskänsla) kan förekomma.
  • Aktivitet som exempelvis promenader eller träning brukar i regel inte försämra spänningshuvudvärk.

HST är ett multifaktoriell tillstånd och både fysiska samt psykiska faktorer verkar påverka.

Typiska försämrande faktorer är:

  • Brist på sömn
  • Emotionella påfrestningar
  • Stress
  • Intensiv koncentration
  • Inaktivitet/ bristande ergonomi

Därför är det viktigt att inse att ens allmän hälsa/tillstånd är en av de största faktorerna som kan hjälpa till att motverka denna typ av huvudvärk. Vilka faktorer som är viktigast för varje individ varierar men ett sätt att undersöka kan vara att skriva huvudvärkskalender. Saker som kan vara viktiga och kan hjälpa är tillräckligt med sömn, vätskeintag, avslappnings övningar som "mindfulness" eller "basal" kroppskännedom, rörelse och anpassning av ergonomi. Därutöver kan massage, osteopati och fysioterapi bidra.

Migrän 

Migrän är den näst vanligaste formen av huvudvärk och det beräknas att omkring 15% av befolkningen lider av migrän. Motsett till vad många tror så är migrän en kronisk neurologisk sjukdom, som karaktäriseras av oregelbundna anfall av ensidig och ofta pulserande huvudvärk och illamående i samband med en överkänslighet för yttre stimuli som ljud och ljus, attackerna vara oftast mellan 4-72 timmar.

  • Ensidig huvudvärk som kommer i "attacker"
  • Ofta av pulserande karaktär
  • Illamående/kräkningar
  • Känslig för sensoriska intryck (syn, hörsel, lukt) under anfallet.
  • Huvudvärken blir värre vid rörelse
  • Aura symtom (se beskrivning nedan)

Även migrän drabbar främst kvinnor och debuten är oftast under tonåren. Mycket av den underliggande patofysiologin är inte helt klargjord. Det man tror är att individer med migrän har en "genetisk" eller ärvd överkänslighet som medför förändrad funktion hos hjärnceller och smärtan är kopplad till ökat sinnesintryck från blodkärl i hjärnhinnorna. Individer med migrän har även en ökad känslighet för sensoriska intryck som ljus, lukt och ljud.

Migrän kan förekomma med eller utan aura, aurasymtom innebär att före attackerna så kan man få en rad olika sensoriska symtom varav det vanligaste är att man ser blixtar i en del av synfältet, men även mer obehagliga symtom som domningar och förändrad känsel i en kroppshalva.

Migrän behandlas framförallt med läkemedel men även icke-farmakologiska alternativ kan hjälpa. Ett sätt för att försöka undvika migränanfall är att försöka förebygga det genom att inte utsätta sig för triggande faktorer exempelvis.
  • För mycket stress
  • Oregelbunden dygnsrytm
  • Läkemedelsöveranvändning
  • Utsätta sig för "högstimuli" aktiviteter

Att försöka planera livet genom att undvika triggers kan vara ett sätt att förebygga anfall. Det är ofta inte optimalt för en person som lider av migrän att gå på Liseberg och sedan gå på nattklubb på kvällen. Utan genom att planera in tillräckligt med återhämtning för den stimulin man utsätts för. Många upplever även en minskning av anfall och lindrande av symtom av massage eller osteopatisk behandling.

Myofasciellt smärtsyndrom

Myofasciellt smärtsyndrom är det man ibland kallar för "trigger punkter". Även om det saknas en tydlig konsensus om dels hur man definierar en trigger punkt samt vad patofysiologin är bakom trigger punkter så är det tydligt kliniskt att man kan provocera fram skarp smärta i delar av muskler som ofta känns som "punkter/knutor" utan att muskeln är skadad. Det är även vanligt att dessa punkter inte bara gör ont lokalt där man trycker utan att dem också "strålar" eller refererar smärta till andra platser ofta i närliggande områden exempelvis huvudet.

Denna typ av huvudvärk är ganska så vanligt förekommande och den skiljer sig ganska mycket ifrån de två tidigare nämnda formerna av huvudvärk. Då denna typ uppkommer oftast tillfälligt och försvinner ofta spontant av sig själv eller efter behandling.

Detta innebär att till skillnad från migrän och HST att det är helt möjligt att ha denna typ av huvudvärk och efter behandling eller aktivitet att den försvinner och inte kommer tillbaka. Medan för de som de lider av migrän eller HST så har man problem mer eller mindre under hela livet. Vilket gör att målet blir att man får sträva efter att minska mängden samt intensiteten snarare än att "bota" den.

I de flesta fall så är en ny typ av huvudvärk ofta av den sistnämnda typen. Men eftersom ny typ av huvudvärk kan vara tecken på allvarligare tillstånd är det bra att vara vaksam på ens allmäntillstånd och man ska söka vård om man får kraftig huvudvärk plötsligt eller en huvudvärk som blir kraftigt progressivt sämre eller har andra symtom som feber, yrsel, synbortfall, känselbortfall eller svaghet. 

Har du besvär med huvudvärk och vill få hjälp med behandling?

Då är du varmt välkommen att boka en tid hos mig på Sooh AB

Denna artikel är skriven av Simon Petersen grundare av Sooh AB. Simon Petersen är Massör, Personlig Tränare, Hälsocoach samt studerat 7 av 8 terminer till att bli Osteopat.

bild på mig 2

Referenser

  1. Fumal, A. and Schoenen, J. (2008). Tension-type headache: current research and clinical management. The Lancet Neurology, 7(1), pp.70–83. doi:https://doi.org/10.1016/s1474-4422(07)70325-3.
  2. Hainer, B.L. and Matheson, E.M. (2013). Approach to acute headache in adults. American Family Physician, [online] 87(10), pp.682–687. Available at: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23939446/.
  3. Linde, M. (2024a). Huvudvärk, primär utredning. [online] www.internetmedicin.se. Available at: https://www.internetmedicin.se/neurologi/huvudvark-primar-utredning.
  4. Linde, M. (2024b). Huvudvärk, spänningshuvudvärk (HST). [online] www.internetmedicin.se. Available at: https://www.internetmedicin.se/neurologi/huvudvark-spanningshuvudvark-hst#behandling [Accessed 25 Apr. 2024].
  5. Stovner, L.J., Hagen, K., Linde, M. and Steiner, T.J. (2022). The global prevalence of headache: an update, with analysis of the influences of methodological factors on prevalence estimates. The Journal of Headache and Pain, [online] 23(1). doi:https://doi.org/10.1186/s10194-022-01402-2.
Rulla till toppen