Axelsmärta är vanligt förekommande och är det tredje vanligaste muskuloskeletala besväret. Förekomsten kan variera beroende på yrke och aktivitetsnivå, smärta i axeln kan bero på en rad orsaker alltifrån traumatiska skador som till överbelastningsbesvär.
Axelledens anatomi: Axelleden eller Glenohumeral leden som det heter på latin är en kulled mellan överarmsbenet och skulderbladet. Leden är specifikt anpassad för att erbjuda stor rörlighet i många olika riktningar. Men på grund utav detta så är den även mindre stabil, för att kompensera för detta så har axelleden en rad olika muskler, senor och ligament som hjälper till att skapa stabilisering. Några av dessa muskler är ofta de man benämner som "rotator cuffen". Som man kan se på bilden nedan.
Axelleden är en komplex biomekanisk struktur där ett samspel behövs mellan nyckelbensleden (AC-led), sternoclaviculara leden (SC-led) samt scapulathoracalleden men även med halsryggens nedre och bröstryggens övre leder.
Exempel på vanliga tillstånd som kan drabba en axel
Subakromiellt smärtsyndrom är en grupp diagnoser som definieras som icke-traumatisk unilateral axelsmärta som ofta är lokaliserad på framsidan/utsidan av axeln och förvärras när armen lyfts. Olika differentialdiagnoser som kan ingå är bursit (bursit), tendinopati, rupturer.
Frozen shoulder (adhesiv kapsulit) är ett smärtsamt tillstånd som påverkar axelleden. Tillståndet kännetecknas av smärta och stelhet i axelleden som utvecklas till följd av en kontraktur (förkortning) av ledkapseln. Frozen shoulder har i första hand tre faser och denna process sker automatiskt och tillståndet förbättras i regel av sig självt oberoende av behandling.
- Frysfasen : Varar ofta 1-3 månader med ökande smärta och vilosmärta med progressivt begränsat rörelseomfång
- Frysfasen: Smärtan minskar generellt men en mer uttalad stelhet gör det svårt att arbeta och vardagliga aktiviteter som att ta på sig en jacka eller lyfta armarna över huvudet och varar i cirka 4-12 månader
- Upptiningsfas: Förmågan att röra sig långsamt återkommer och processen kan variera från 1-2 år.
Tendinopati är en samlingsterm för många tillstånd som påverkar en sena. De klassiska symtomen på tendinopati är smärta och nedsatt funktion i en sena och diagnosen ställs kliniskt. I axeln är tendinopati vanligast i senan i Supraspinatus-muskeln, men kan även förekomma i bland annat biceps-senan och andra muskler runt axelleden. Tendinopati uppstår framför allt på grund av överanvändning antingen i form av ökad belastning på senan men även minskad återhämtning. Att du har ont i en sena behöver inte betyda att den är "trasig" eller skadad, utan snarare att den inte tål den aktuella belastningen du utsätter den för. Sensmärta tar i allmänhet längre tid att försvinna än andra typer av smärta och en av anledningarna är att senorna har sämre blodflöde än till exempel muskler och därmed återhämtar sig långsammare.
Ruptur (muskelbristning) är en skada som uppstår när muskelfibrerna överbelastas och går sönder. En bristning kan vara komplett dvs hela muskeln har gått av men oftare är den partiell dvs vissa muskelfibrer har gått sönder. Rupturer uppstår till följd av ett trauma och man får smärta vid skadeögonblicket och beroende på storleken av bristningen så får man ofta även ett hematom (blåmärke). Efter en ruptur så är det viktigt att göra en ordentlig rehab, tidig belastning brukar vara rörelseträning för att främja cirkulationen och optimera läkningsprocessen. Därefter börjar man introducera lättare styrketräning för att successivt öka vikterna. Det är viktigt med en riktig rehabilitering för att undvika en återfallsskada.
Behandling vid axelsmärta
Behandlingen för smärta i axeln varierar beroende på orsak och omfattningen av besvären. En grundlig undersökning är viktigt för att undersöka vad besvären beror på. Massage, Osteopati och fysioterapi. Manuella tekniker kan lindra muskelspänningar, stimulera kroppens egna smärtlindring och förbättra blodflödet. Men det är även viktigt att man själv utför övningar och rörelser.
Har du besvär med axelsmärta och vill få hjälp med behandling och utredning?
Då är du varmt välkommen att boka en tid hos mig på Sooh AB
Denna artikel är skriven av Simon Petersen grundare av Sooh AB. Simon Petersen är Massör, Personlig Tränare, Hälsocoach samt studerat 7 av 8 terminer till att bli Osteopat.
Referenser
- Diercks, R., Bron, C., Dorrestijn, O., Meskers, C., Naber, R., de Ruiter, T., Willems, J., Winters, J. and van der Woude, H.J. (2014). Guideline for diagnosis and treatment of subacromial pain syndrome. Acta Orthopaedica, 85(3), pp.314–322.
- Lucas, J., van Doorn, P., Hegedus, E., Lewis, J. and van der Windt, D. (2022). A systematic review of the global prevalence and incidence of shoulder pain. BMC Musculoskeletal Disorders, 23(1). doi:https://doi.org/10.1186/s12891-022-05973-8.
- Millar, N.L., Silbernagel, K.G., Thorborg, K., Kirwan, P.D., Galatz, L.M., Abrams, G.D., Murrell, G.A.C., McInnes, I.B. and Rodeo, S.A. (2021). Tendinopathy. Nature Reviews Disease Primers, 7(1). doi:https://doi.org/10.1038/s41572-020-00234-1.
- Nilsson, S. (2023). Muskelbristning. [online] www.internetmedicin.se. Available at: https://www.internetmedicin.se/ortopedi/muskelbristning [Accessed 25 Apr. 2024].
- Stålman, A. (2024). Skuldersmärta, axelluxation och cuffruptur. [online] www.internetmedicin.se. Available at: https://www.internetmedicin.se/ortopedi/skuldersmarta-axelluxation-och-cuffruptur [Accessed 25 Apr. 2024].